MK Brum Brum

Destination sala, imorgon bitti 07.00 bär det iväg med nya startraken, en Nissan Sunny so nämnt tidigare.
Med tanke på den senaste tidens alla klurigheter med sjukskrivningar och det faktum att det bara är en tekniker som får jobba på tre bilar blir det lite i stressigaste laget att se till att ha allt som man vill att det ska vara och istället köra på med det viktigaste.. och i det här fallet då blev det att få igång fanskapet och se till att det åtminstone ser lite racing ut..
Tidigare i veckan lyckades jag via en kontakt få ut 7st alufälgar i skiftande kvalitet, men med hyfsade däck så hoppas jag att det håller loppet ut..i allafall i dryga 4 timmar torde det hålla…det är bara att hoppas på att bromsarna åxå gör det, för där har vi en öm länk om allt annat håller ihop.

Har i dagsläget ingen aning om vart de svaga punkterna ligger på den här typen av bilar eftersom de flesta har gått till skroten för länge sen ( verkar det som)
Det är bara att ge järnet alltså.
hur som så har det satts i en stol, det har stripats och monterats bromsljus, lättats och passats in fälgar och svetsats kaross och bytts filter.. svetsats igen lyktor och funderats.
Kvällen kommer i första hand att betyda sortering av verktyg eftersom jag vill lämna det mesta hemma.. allt som går sönder kommer ändå a inte att kunna lagas eftersom jag helt saknar kunskap för kinesmotorer..

Efter ett missöde i planeringen idag kommer även morgonkvisten att bli stressig, så vi får väl komma försent som vanligt..

raceing
Ett kärt minne från en tid då det begav sig, innan det som vi är idag.

Nu ska jag bli sentimental och minnas en massa saker i ruset av allt som försiggår just nu.
Just denna film representerar vårt absolut bästa race, mest eftersom det är den enda segern vi har så här långt.. visst har vi haft ett par pokaler sen dess men ingen första plats.
På lineupen ser vi en hel del bilar vi känner igen och ännu mera folk som fortfarande florerar kring anmälningslistorna på krutcupen.
Vi ser förutom oss ( som då bestod av mig själv, fritte brorsan,peter och med sen ankomst även xilla) även rap racing som vid tillfället kördes av picko och HG (jag tror att det var andra racet med korta katten, Hasses bangolf-team (som även innefattade den skeva nissan sunnyn vilken jag känner mig ansvarig för dörr-bulan på), piraterna ( som ibland även ställer upp med sedanen fortfarande). vi ser team red med en audi v8.
Det är tävling nummer två eller tre vid tillfället för vår röda bil som kördes igår ( som körde sitt 14:e rejs) och som har vart med om både den ena och den andra smällen, motor och låda har bytts en gång och toppen två gånger..men det är mycket som fortfarande inte har bytts, typ baklucka, motorhuv,bakaxel,fjädring, och stomme..den håller nog några rejs till.
Teamet har skiftat måttligt mellan varven, peter har vart en stand-in förare och (jag tål att säga det) det har alltid blivit pallplats när han vart med.
Fritte har kommit på bättre tankar på senare tid och vi hoppas att han någongång får tillbaka suget, xilla är alltid med antingen som moraliskt stöd eller delaktig i teamet, Brorsan och jag är oseparerbara teamkärnor bakom ratten…första oktober inleder vi asfaltstävlingar och då har vi terry som inhoppare och förhoppningsvis stående chaufför.

Hur som helst så var dagen till en början ganska regnig och hal, men ticksta erbjuder en terräng som är lite olik sundsta med mer grus och fler krön, i mångt och mycket är ticksta en snabbare bana när det är torrt .. vilket det åxå blev senare på just denna dag.
Efter lite vurpor och annat låg vi på en första plats redan från andra timmen och det fortlöpte med turen på vår sida så väl att när det återstod en halvtimme kunde vi mer eller mindre sätta oss i depån för att dricka kaffe, men bestämde oss för att vinna med 27 varv istället.=)
Idag är konkurrensen hårdare och den möjligheten är mycket svårare att slå.. till saken hör även att det blott var 17 startande team .. men fortfarande en bedrift…

Fortsättningsvis hoppas vi verkligen på att ticksta blir till favör för vår del, banan går sönder mer och depån är sandig, men humöret är alltid på topp oavsett vilken bana det än blir,

..Och för tillfället går det lite segt.
Det är en hel del jobb kvar på lilla raketen, (som jag för övrigt börjar misströsta)
En sammankomst med relativt oerfarna chafförer på en förhoppningsvis blöt bana kommer att bädda för sammanstötningar på både det ena å det andra sättet, att starta i en klunga kommer förhoppningsvis bädda för lite reparationer som följd… reparera snabbt och billigt är något som har blivit lite av en specialitet.. mycket tack vare imponerande meck från RAP grabbarna.
Förvisso har vi inga delar med oss men det kan ju alltid vara värt att försöka, för hoppet är det sista som överger en så länge man har råd att laga.. och med en bil för 1400-,. kan man alltid hitta något att laga med,
I morgon är en ny dag och vi får se vad det innebär….

Det kommer att bli Sala den 1:a okt för att testa banan och bilen, detta som ett test att se utvecklingen för hur asfalt förhåller sig mot grus.
Dock blir det lite mindre pill med bilen innan tävling för att inte behöva göra om något i slutet, och för den delen inte lägga pengar på ytterligare en bil och starta på nytt, det börjar bli en hel del at göra på bilen för att man ska känna sig välpreparerad och nöjd med det man ska åka med.
Vår lilla nissan kommer förvisso inte att vara den snabbaste på banan, men vi ska försöka med alla regelrättmedel att ta oss runt i fyra timmar och kul ska vi ha, så det räcker och blir över.

Vad det gäller den 25:e så kommer nog den gamla röda faran att få åka sitt absolut sista lopp eftersom den är ganska dålig vid det här laget.
Finns masor att göra innan den kommer till start, bland annat måste jag bygga ny front, renovera motorn skaffa däck och provköra.. låter enkelt, men när man sticker in huvet och ser allt så inser man ganska snabbt att det kanske tar lite tid att göra den hållbar för fyra timmars skojigheter.

Sitter just nu och funderar om projekt litet och framhjulsdrivet kommer att ställa upp på asfaltstävlingen i sala den 1:a okt.
Att möta motorstarka 4wd bilar i en liten billig raket kommer nog att vara som att spela rysk roulette, man får hoppas att slipper incidenter

Alternativet är att skippa asfalt tills dess att vi hittat en duglig bil som kan ÄTA 4wd, utan att själv vara 4wd.
en regelmässigt vridförstärkt volvo 740 med bur är ett alternativ för att klara av att göra 4wd till 2wd, men det är inget vidare skoj att åka med i fem timma

Vi förbereder oss just nu inför höstens race..
Nästkommande grusrace den 25:e sept på sundsta kommer mkbrumbrum inte deltaga med den nya raketen efter överenskommelse med den andra halvan av teamet, eftersom den halvan kommer att vara bortrest då.
Eftersom det var delad ekonomi på den bilen kändes det som det enda rätta.
Men… det är ett annat hopkok på gång, och de som behagar läsa detta kan få en förhandsinfo om att det är ett bilprovarteam som är på ingående, ett team som ska prova lyckan med en gammal trotjänare som förhoppningsvis klarar ynka fem timmar till… vi hoppas att den kan det och jag tror att den med mindre modifikationer kommer att fungera bra, kanske inte lika bra som den sista, men ändock väldigt fint..
Jag har börjat kall detta projekt för ”back to roots”..

Samtidigt fortsätter jag med vår lilla röda rackare för att få den startklar till den 1:a okt på sala.. det är dock ännumer jobb med den, men allt går vääldigt långsamt just nu eftersom det är ganska mycket med huset på samma gång.

Jaha!

Då var det dags att rapportera om den gångna söndagens event.
Klockan 06.00 ringde klockan och det var knappt att första signalen han ljuda innan man stod vid spisen och kokade gröt, ringde brorsan i samma veva för att göra en vaken-check och se till att allt som ska finnas i bilen finns med.

07.30: Vi lastar bilen lite och packar in allt som ska med från mig. och det brukar fylla bilen till bredden med saker som man absolut inte behöver om inte dte värsta skulle hända, men man vet aldrig.=)

09.00 svänger in på sundstabanan och anländer med racebilen som första ekipage och tar mig friheten att öppna grinden för dagens sammankomst, luften är fortfarande tung av dagg och tystnaden ligger som ett duntäcke över depån, några rådjur spatserar lite ovetande förbi på banområdet, ungefär som att de skulle ta plats på skogsläktaren vi en utav hårnålarna.
Jag hoppar in i bilen och knappar på soppapumpen/tändningen och trycker på startknappen, det luktar V-power och bilen morrar igång lite glatt, först på plan så trycker jag pellen i botten och sladdar in som en folkölsfull 18åring för att sno åt mig favoritplatsen på gräddhyllan.

10.00 Har de flesta anlänt och besiktiningen startar, jag släpar med mig veteranerna i RAP och ser till att det inte finns alldeles för farliga anordningar har hittats på av grenens alla uppfinnare ( vilken är bred och viktigt i sammanhanget)
Enligt mig själv har vi byggt en riktig värsting till kärra ( eller den ser ut som en i allafall) och med all tid som lagts ner så känner jag mig en smula stolt utan att för den delen behöva skryta om det.

10.45 Förarmöte och Hasse poängterar att det är viktigt att alla går in för detta på det sätt som Sammanhanget är uppbyggt kring, Kompisar, Race, Uthållighet och ett test för att se att man klarar av de tre på ett så bra sätt som möjligt, jag tror vi kvalar in och det rycker i hela kroppen. det stundar start och nerverna tycks ligga utanpå skinnet lite halvt intrasslad i kroppspulsådern, kissnödigheten gör att jag säkert pissar fyra liter på två minuter av ren lycka.. Lite transpondertest och banrekognisering, bilen känns inte bara alert den är även lite trött vid gaspådrag på låga varv…*suck*..jag ställer ner soppatrycket och hoppas på det bästa..

11.00 Start… Startflaggan hissas och 16st Triggade chaufförer varvar motorerna så att tystnaden förvandlas till en fantastisk actionfilm ála ”days of thunder” och dammet täcker hela depån, en vansinng fajt om att komma in i första kurvan före så många som möjligt,  vi kommer in på c:a en 4:e 5:e plats som man kan nöja sig med, däcken är väl kanske inte de bästa men med vår fantastiska sponsor Farbror Lars på Nibblegårds däckservice har i allafall stressat ihop 4st relativt bra sulor att använda när bakdäcken är soprena.
Första timmen går riktigt bra, vi ligger på en andraplats och det ser ljust ut, bilen är lätthanterlig och rapp på långa sträckor, men vi har problem i hårda kurvor eftersom den svarar uselt på varvtal under 2500 varv och ÄTER däck som en annan dricker kaffe till fruckost.

Andra heatet går åxå fint, vi sätter bra varvtider jag får lite sällskap av Xillas syster Helena som för första gången åker med och lever upp till detta i skräckblandad förtjusning och efter 30 minuter är jag så slut i kroppen av att ratta runt raketen utan servo att jag mer eller mindre svimmar i depån..jag hämtar mig ett tag och beskådar riktigt trevliga ställ och riktigt roliga bataljer på banan då min bror kör.
5min kvar  så kommer brorsan i och säger att bakaxeln är lite konstig och det låter ”som en jävla stenkross”, Momentstaget har lossnat från undre infästningen och skapat sallad av plåtbiten.
Tokmeck i en kvart och vi hinner precis med starten inför tredje.

Vi startar på en tredjeplats och har massor att köra in i tredje heatet, det är full fajt om varenda plats och Xilla gör mig sällskap eftersom Helena har tagit plats i Hasses vita porsche 924, vi lägger oss och nosar dem lite glatt i arslet under ett par varv innan vi bestämmer oss för att slutligen åka om.. det ser fint ut och vi passerar Hillbilly Hollies som är vår andraplats i allafall en gång innan vi bytar förare.
Brorsan tar över och kämpar på i riktigt teamanda under ett flertal varv, men inför sista 10 minuterna händer det som inte får hända, däcket lossnar vid målgången och har slitit sönder bromsskiva,bromsok samtliga hjulbultar och fälgen är sopor så vi får bogsera in den i depån och riva bort alla hjulbultar. Lyckligtvis så har vi trevliga medtävlanden som erbjuder nya hjulbultar från en liten blå volvo 245, vi kastar bort handbromsbackarna och snurpar upp handbromswiren, sätter tillbaka det som fortfarande existerar av bromsskivan och klämmer ihop bromsen så att vi fortfarande har broms på 3 av hjulen… det tar cirkus en halvtimme och vi hinner precis till startlinjen inför sista stinten.

Mycket att ta igen och vi ligger på en fjärde plats med två varv kort på en pallplats, men jag bestämmer mig för att ta det lite lungt och köra effektivt istället,vilket funkar i ungefär ett varv sen blir hornen i pannan ungefär en halvmeter längre =)
Detta utan att vi varken hamnar uppåt eller neråt i listan men allt är på topp tilld ess att jag upptäcker att soppan är på g att ta slut.. jag skuttar i  i depån 5 minuter tidigare än beräknat och vrålar soppatorsk, det tar 5 minuter att tanka  viket gör att det blir mer eller mindre en batalj om 4:e platsen… det slutar illa, Några varv senare kommer brorsan in och säger att det låter illa om bakaxeln igen, jag befarar det värsta och det besannas på sätt och vis, min onda tanke var diffen, men det är lika illa när infästningen till panhardstaget ser ut att aldrig har existerat.. det blir till att puttra runt långsamt och hoppas på att hålla en någolunda placering, vilket resulterar i det ”klart tråkigaste” som brorsan någonsin har upplevt i tävlingssammanhang…. nåväl man får lära sig av sina misstag.

Stort grattis till topp tre som gjorde bra ifrån sig, Rap på förstaplats, Hillbilly Hollies på andra och Sundsta på tredje.

Jag säger bara en sak, vi har inte nått full potential på nya bilen, den är knappt inkörd….=)

Nu har vi nya äventyr, det står en röd nissan på tomten som det sjka lekas med på asfalt.. men det är en kommande historia.

/Muggen

Det vart jävlarimig åka av, men jag skriver ett längre inlägg senare i veckan.